sammanfattning av 2011

hej
ja nu är år 2011 slut.
Året som helt klart kan beskrivas med ordet; Förändring!

10 januari förra året somnade min bästa vän in.
Lyra blev bara 4,5 år gammal och togs bort pga artros i båda höftkulorna.
Det har varit ett tufft år utan våran lilla flicka.
Jag vet att Martin ofta tänker på henne och det gör jag med.
Ofta har sorgen kommit som ett slag i magen och vid tillfällen som påmint om att hon inte är kvar.
Så som vid agilityträningar, utställningar, skogspromenader och liknande.
Nu senast är såklart hur hennes reaktion på Algot skulle ha varit.
Jag vet att hon har det bättre nu men vad hjälper det när hon är så saknad här på jorden.



14 Januari hämtade jag hem min nya kompis från Lotta.
Äslade bissebus, då bara 7mån och full av liv.
vilket garanterat behövdes hemma hos oss vid dem här tidpunkten.
Bisét flyttade hit för att bli min andra träningskompis och den titeln har han garanterat uppfyllt.
Han är en galet träningsvillig och sjukt duktig på planen så ska bli riktigt roligt att komma ut och tävla med honom. framförallt i Agility men förhoppningsvis även lydnad och rallylydnad.
Ja utställningar har vi såklart oxå sprungit på eftersom han är tänkt som avelshane hos www.lappbergetskennel.com och det kan man ju inte säga har gått dåligt.
Vi började med att ställa på skogås inoff och där blev han BIS junior för per-erik wallin.
sen var det dags för första officiella som blev vallentuna där lillskiten gick och vann certet och blev BIM.
Dagen efter var det österbybruk där han blev 2:a bästa hane med ck och reserv-cert.
Så har det fortsatt, varannan utställning cert varannan reserv cert och ingen utställning utan ck.
Nu är det bara vänta tills 2 års dagen och se om vi kan hämta hem lite championat.



Baloo och jag har tränat en hel del tillsammans och framförallt hittat nycklarna i våran träning.
tyvärr har vi inte kommit ut och tävlat något i år, framförallt pga min gravidmage.
Baloo har även ställts ut en hel del men utan sikte på högre resultat med tanke på att pälsen inte har suttit där den ska när utställningarna varit.
Men vårat främsta mål har varit att få Baloosan att tycka att utställning är kul och det har vi lyckats med.
Nu står han fint och viftar på svansen med ögonkontakt.
Dåliga resultat har vi inte heller fått utan VG.
Roligast annars i år var Annica Aller kursen där jag och Baloo verkligen hittade varandra på planen.
Så nu väntar vi tills min kropp är helt återställd så vi kan träna ordentligt.



En annan riktigt stor förändring i år var såklart försäljningen av Hundlekis.
turbulent och en jobbig tid men blev bevisat än en gång vilka underbara kunder och vänner jag fått genom alla åren.
Men att sälja dagis är det bästa jag gjort. Är så skönt att gå vidare med livet och komma ifrån skitbranchen.
Självklart saknar jag ett gäng hundar men några har jag förmånen att fortfarande träffa.
Framförallt genom skogås lkk.



I somras tog tyvärr min morfar farväl så det blev en tur till strömstad med träff av släkten.
tyvärr lite turbulent med puckade människor men även helt underbar med finaste familjen <3

Började plugga i slutet av Augusti och lärde känna helt underbart gulliga människor med förmågan att tänka. Vilket har varit lite frånvarande i hundbranchen där jag jobbat. Så riktigt skönt att få diskutera och ta in massa fakta. Det blev 2 tentor skrivna och jag blev godkänd på båda :D
Riktigt roligtoch ska bli roligt att fortsätta i vinter.

Under hela året har vi byggt här hemma. Från i vintras när vi reste takstolarna tills slutet av november när vi äntligen kunde flytta in. Vi har verkligen jobbat varje helg och varje kväll och heeela långa sommaren. Men vilken belöning det blev när vi väl fick flytta in.



Sen det absolut största det här året är såklart graviditeten och våran finaste Algot som föddes den 22dec.
Jag har drömt så länge om att få hålla min egna lilla bebis i famnen så när jag blev gravid var det en dröm som gick i uppfyllelse. Självklart har det varit jobbigt att vara gravid oxå, speciellt när det har påverkat förmågan att gå ut med hundarna.
Men det har självklart varit värt det!
Att få hålla min lilla Algot i famnen eller att bara sitta och titta på honom är det bästa som finns. Min dröm har gått i uppfyllelse!!



Jag sammanfattar det här året som ett lyckat år med familjen i centrum.
nu är det dags för nästa år med nya äventyr med hundarna och Algots utveckling.

Kommentera här: