0 Läs mer >>
Idag blir mitt hjärta hela 4 veckor.
känns helt otroligt att det var fyra veckor sen vi låg på karolinska och fick upp honom på magen.
Den lyckan jag kände då har hållt i sig och jag är lika lycklig varje gång jag tittar på mitt underverk.

Idag har vi firat dagen - eller nej det har vi faktiskt inte :p men vi har gjort en massa.
Vi åkte till centrum och gick på banken och satte in lite pengar som vi var i akutbehov av,
hatar att behöva tänka mer ekonomiskt när man är ur fas, men till nästa månad ska det bli riktigt bra ordning.

Det tog rätt lång tid på banken, är ju alltid så men Algot sov så snällt i vagnen så länge.
Efter banken så åkte vi hem men stannade vid hagen.
Där väckte jag upp min lillkille lite så han kunde få mat - inget han sa nej till, han äter mer än gärna.
Sen så satte jag på mig bärselen och skyddet som vi fick med den och sen ner med mitt hjärta i den.
han var lika snäll som alltid trots att vi bara provat den 1 gång inne innan.
Så när han kommit i den somnade han om och jag tog ut hundarna och gick och släppte dom.
Gissa om de var lyckliga när jag kunde gå runt i hagen med dom.
Kändes riktigt roligt att kunna röra sig fritt utan vagn oxå.
här kommer några bilder från hagen


Baloosan slickar i sig lite baconost

Mina underhållare när Algot sover

Kajsa studsar runt

Jag och Algot

stolt

0 Läs mer >>
Idag tog jag och stoppade in alla hundarna i bilen tillsammans med vagnen och så in med algot i bilbarnstolen och så åkte vi till Rudan.
Där gick vi maxingeslingan som är 2,2 km och en fin slinga som går jättebra att gå med barnvagn.
Efter att vi passerat ett gäng människor så fick Baloo vara lös.
Han var så galet lycklig så han fick ricktiga glädje ryck och lyssnade inte särkilt mycket, men efter ett tag kunde han ta in informationen och lugnade ner sig.
Det var inte så att han kuta iväg eller så han var bara busig med svansen som en propeller i bak.
När han kutat av sig det värsta och hade gått i normal takt ett tag så fick han koppel på sig igen.

Då fick Kajsa vara lös, hon gick och strosade i sin egen takt. hon är himla duktig och när hon hade nosat klart så föll hon fint in bakom mig och vagnen igen.
Så då fick hon bli kopplad igen.

nu var det lillgrisen Bisses tur, premiär för honom att gå lös på sådana här "offentliga" ställen så lite nervig var jag ändå. Men det går ju inte riktigt att  göra annat än att bestämma sig för att det går och jag litar på honom för annars skulle jag aldrig släppa honom.
Min älskade lilla skit var jätte duktig och höll sig inom precis den radie som jag tycker är acceptabel och han vände så fint när jag ropa in honom och slutade direkt med det han höll på med om jag sa till.

Eftersom hundarna skötte sig så underbart fint så blev det en riktigt bra promenad som gav mersmak till att åka och gå fler promenader. Här hemma går det nämligen bara gå 1 runda med barnvagnen och den blir man ju ganska snabbt trött på.

Avslutar med bild på min kärlek i snyggaste kläderna: Body från morbror och byxor från mormor och morfar (byxorna har motiv med renar, fjäll och lappkåtor vilket ju matchar hundarna)

Härlig dag

0 Läs mer >>


För exakt 1  år sedan åkte jag till upplands väsby med Baloo i bilen för att träffa och ta hem Bisse till mig.
Han fick träffa Baloo på parkeringen och det blev kärlek på en gång.
För mig med måste jag ju på peka.

efter det har det rullat på med min lilla Bisse bus. då var han 7 månader och i slutet av valpstadiet idag är han 19 månader och fullfjädrad tonåring!

Vi har i år testat på diverse hundsporter tillsammans och tränat en hel del.
Det roliga med bisse är att han är alltid på,vad vi än gör.

Agilityn är det som funkat bäst, vi har blivit ett ordentligt team på banan, så i år hoppas vi på att komma ut på tävlingar. Vi har även testat på rallylydnad, lydnad, hobbysök och lite uppletande vilket allt skulle gå att utveckla utan problem och jag hoppas på att lydnaden och rallylydnaden är 2 andrasaker vi ska kunna tävla i år.

Det som har gått allra bäst med lillpojken är ju helt klart utställningarna, för Bisét älskar attvisa upp sig och vet att han är snygg!

Vi började utställningsåret med Skogås inoffutställning där han blev BIS junior, sen tog vi oss an vallentuna där han blev BIM, och tog cert :D
dagen efter stod vi på österbybruk som 2:a bästa hane med reserv-cert efter Kraxen som tog sitt sista cert för championatet.

Sen bar det av till gränna där han fick ck men inget mer.Högbo var nästa stopp och där blev han 3:ebästa hane och knep certet!

Lillkillen fick åka med Lotta till sundsvall där han första dagen blev 3:e bästa hane med cert och andra dagen
tog han hem reservcertet.

Kan inte klaga alls, utställd med exellent och ck alla gånger, och har idag 3cert så nu är det åldern vi väntar på.

Förutom det har han höftröntgas med B-höfter och genomfört MH.

Men förutom alla dessa resultat så är han en supergo hundsom har tagit en stor bit av mitt hjärta! Så nu ser jag fram emot ännu ett härligt år tillsammans.
Men nu hoppas jag han går från tonåring till vuxen under det här året ;)

1 år med Jambos Bisét

0 Läs mer >>
Just nu händer inte mycket här hemma, sova verkar var mina kompisars stil zzz...
Världens finaste sömntuta <3

Älsklingen Bisse ligger alltid nedanfö mina fötter.
Världens klokaste Baloo.

Kajsan ligger skönt i biabädden och snarkar gott

jag flyttade på mig och genast kom mina trogna vänner efter oc la sig och sov närmare

En blomma som har formen av min kärlek.

dagen i bilder?

0 Läs mer >>
jaha vad hnde här hemma då?
jo Kajsa har varit här 3 dagar och håller oss sällksap i soffan.
I måndags var vi i skogen tillsammans alla hundar och jag.
Baloo och kajsa fick vara lösa och Baloosan var skitlycklig, länge sen han var i skogen nu.
bisse har tyvärr varken öron eller hjärna ute i skogen just nu pga tonårssyndrom.
inne är han superduktig men ute blir det för mycket så han e i koppel där det inte är inhägnat just nu.
I måndags var även sista dagen med martin hemma så var därför jag kunde gå till skogen eftersom algot låg hemma och sov.
Tyvärr vaknade han när jag var på väg hem så blev en språngmarch hem så han kunde få mat, men det var lugnt hemma ändå, så skönt att martin alltid är lugn.

Igår var då första dagen själv hemma med Algot och hundarna.
Det var såklart inga problem, bara lite mer meck på morgonen innan vi kom ut på promenaden men det ska nog bli en bra rutin på det oxå snart.
På promenaden gick vi till hagen där hundarna fick vara lösa medan algot låg och sov i vagnen precis utanför, jag stod vid vagnen och höll koll.
Biss var överlycklig över att få kuta som han ville och Baloo var han tätt i hälarna.
Baloo var föst tillbaka till mig men bara hen liten stund senare kom bisse i full kareta och vi kunde gå hem igen.
Hemma tittade jag på filmen Pianot undertiden som alla andra sov.

Idag blev det inte alls en lång pomenad, var så galet halt så gick inte gå på våra grusvägar med vagn och hundar.
Så promenaden blev upp till ladan och runt den och tillbaka.
Sen fick bisse vara i linan, kajsa i hagen på tomten och baloo och jag tränade lite.
Men sen vaknade sötnosen så då gick vi in och fortsatte träningen där istället.
Det har blivit träning med apportbocken med bisse, fotpossitionen med baloo och snabba lägganden och ställanden med båda två.
Kajsa fick öva på att det inte var henne jag tränade med. Är så bortskämd med mina pojkar nu som ligger snällt vid sidan och väntar när jag tränar med den andra så hade glömt ´hur det är att ha en hund som står mitt i och frågar om det inte är dens tur nu.
men det blir nog ordning på det oxå.

Nej nu har lillen vaknat och vill ha mat. Så bye bye..


Den här veckans dagar

0 Läs mer >>



igår var det exakt 1 år sedan vi sa hejdå till min favoritflicka och älskling Lyra <3

Saknar henne, men smärtan är inte där varje dag längre utan bara på sånna här speciella dagar.

Vet att vi gjorde rätt som gjorde så hon slapp känna smärtan men kan ändå inte sluta tänka på hur det skulle vara om hon var kvar här med oss.

Sen blir känslorna så blandade eftersom jag inte skulle haft bisse om lyra var kvar och jag älskar honom lika mycket och skulle inte vilja vara utan honom.

Det jag saknar mest är att ha henne liggandes i min knäväck varje natt med huvudet liggande på mina ben. Eller hennes busryck på mornarna när vi kunde ligga och låssas bitas i evighet.
Hon var verkligen en glädjespridare som kunde driva en till vansinne med sitt bus.

Saknar även att springa på agilitytävlingar med henne. känns som att jag idag skulle kunna snurra runt henne på en bana utan fel och börja plocka pinnar. ¨
Här är en film från en tävling i gävle

 



 

Lyra saknad i 1år

0 Läs mer >>
Ja då har man varit mamma i lite mer än 2 veckor.
Helt fantastiskt och våran lilla algot är den finaste lilla pojken man kan tänka sig.
snäll och go.
familjen har verkligen blivit en hel familj nu.
försöker underhålla hundarna så mycket jag kan men såklart ha de lite tråkigt i mellan åt.
Men snart blir det bättre.
Idag hade vi besök av Kajsa med matte så nu är hundarna trötta, plus att lisa var här en sväng, Calle kom med Nova en stund oxå och sen kom Linnéa och Tobbe oxå så hundarna blev ju lite stimulerade av det oxå.
Hade tänkt att åka och träna agility idag men var så jääkla trött och hundarna oxå så jag sket i det.
Nästa söndag hoppas ajg på att komma iväg istället.

Imorn kommer Kajsa hit på morgonen och ska vara här hela dagen.
är även sista dagen martin är hemma innan han går tillbaka till jobbet och det ska bli någon slags vanlig vardag här hemma.
Känner mig inte nervös för att vara själv men är ju tråkigt att inte vara hemma båda två.
Sen e det såklart lättare att vara båda.
Men jag har ju redan varit på promenad själv med pojkarna och Algot och sen även varit ensam hemma när martin var i väg och klättra i torsdags.
Så är som sagt inte nervös för det.
där emot har jag inte varit ute och kört med Algot ännu men det lär väl om inte annat bli på fredag när vi ska till bvc.

nej dags att njuta av min bebis istället. vill inte missa mer än nödvändigt av honom

familjeliv

0 Läs mer >>
hej
ja nu är år 2011 slut.
Året som helt klart kan beskrivas med ordet; Förändring!

10 januari förra året somnade min bästa vän in.
Lyra blev bara 4,5 år gammal och togs bort pga artros i båda höftkulorna.
Det har varit ett tufft år utan våran lilla flicka.
Jag vet att Martin ofta tänker på henne och det gör jag med.
Ofta har sorgen kommit som ett slag i magen och vid tillfällen som påmint om att hon inte är kvar.
Så som vid agilityträningar, utställningar, skogspromenader och liknande.
Nu senast är såklart hur hennes reaktion på Algot skulle ha varit.
Jag vet att hon har det bättre nu men vad hjälper det när hon är så saknad här på jorden.



14 Januari hämtade jag hem min nya kompis från Lotta.
Äslade bissebus, då bara 7mån och full av liv.
vilket garanterat behövdes hemma hos oss vid dem här tidpunkten.
Bisét flyttade hit för att bli min andra träningskompis och den titeln har han garanterat uppfyllt.
Han är en galet träningsvillig och sjukt duktig på planen så ska bli riktigt roligt att komma ut och tävla med honom. framförallt i Agility men förhoppningsvis även lydnad och rallylydnad.
Ja utställningar har vi såklart oxå sprungit på eftersom han är tänkt som avelshane hos www.lappbergetskennel.com och det kan man ju inte säga har gått dåligt.
Vi började med att ställa på skogås inoff och där blev han BIS junior för per-erik wallin.
sen var det dags för första officiella som blev vallentuna där lillskiten gick och vann certet och blev BIM.
Dagen efter var det österbybruk där han blev 2:a bästa hane med ck och reserv-cert.
Så har det fortsatt, varannan utställning cert varannan reserv cert och ingen utställning utan ck.
Nu är det bara vänta tills 2 års dagen och se om vi kan hämta hem lite championat.



Baloo och jag har tränat en hel del tillsammans och framförallt hittat nycklarna i våran träning.
tyvärr har vi inte kommit ut och tävlat något i år, framförallt pga min gravidmage.
Baloo har även ställts ut en hel del men utan sikte på högre resultat med tanke på att pälsen inte har suttit där den ska när utställningarna varit.
Men vårat främsta mål har varit att få Baloosan att tycka att utställning är kul och det har vi lyckats med.
Nu står han fint och viftar på svansen med ögonkontakt.
Dåliga resultat har vi inte heller fått utan VG.
Roligast annars i år var Annica Aller kursen där jag och Baloo verkligen hittade varandra på planen.
Så nu väntar vi tills min kropp är helt återställd så vi kan träna ordentligt.



En annan riktigt stor förändring i år var såklart försäljningen av Hundlekis.
turbulent och en jobbig tid men blev bevisat än en gång vilka underbara kunder och vänner jag fått genom alla åren.
Men att sälja dagis är det bästa jag gjort. Är så skönt att gå vidare med livet och komma ifrån skitbranchen.
Självklart saknar jag ett gäng hundar men några har jag förmånen att fortfarande träffa.
Framförallt genom skogås lkk.



I somras tog tyvärr min morfar farväl så det blev en tur till strömstad med träff av släkten.
tyvärr lite turbulent med puckade människor men även helt underbar med finaste familjen <3

Började plugga i slutet av Augusti och lärde känna helt underbart gulliga människor med förmågan att tänka. Vilket har varit lite frånvarande i hundbranchen där jag jobbat. Så riktigt skönt att få diskutera och ta in massa fakta. Det blev 2 tentor skrivna och jag blev godkänd på båda :D
Riktigt roligtoch ska bli roligt att fortsätta i vinter.

Under hela året har vi byggt här hemma. Från i vintras när vi reste takstolarna tills slutet av november när vi äntligen kunde flytta in. Vi har verkligen jobbat varje helg och varje kväll och heeela långa sommaren. Men vilken belöning det blev när vi väl fick flytta in.



Sen det absolut största det här året är såklart graviditeten och våran finaste Algot som föddes den 22dec.
Jag har drömt så länge om att få hålla min egna lilla bebis i famnen så när jag blev gravid var det en dröm som gick i uppfyllelse. Självklart har det varit jobbigt att vara gravid oxå, speciellt när det har påverkat förmågan att gå ut med hundarna.
Men det har självklart varit värt det!
Att få hålla min lilla Algot i famnen eller att bara sitta och titta på honom är det bästa som finns. Min dröm har gått i uppfyllelse!!



Jag sammanfattar det här året som ett lyckat år med familjen i centrum.
nu är det dags för nästa år med nya äventyr med hundarna och Algots utveckling.

sammanfattning av 201...